Han blev kallad "Danmarks värste terrorist" och var under många år en av de mest eftersökta nazistförbrytarna i världen – men dömdes aldrig. Nu har Sören Kam avlidit i sitt hem i Tyskland, 93 år gammal. – Det är ett hån mot rättvisan att en person som Kam tillåts leva ut sitt liv i lugn och ro, har Efraim Zuroff från Simon Wiesenthalcentret tidigare sagt.

Som frivillig soldat stred Sören Kam i SS-pansardivisionen Wiking på östfronten från 1941 till 1945.

Hemma i Danmark var han en av ledarna för nazistiska Schalburgkorpset och utövade terror mot motståndsmän.

Han var med och upprättade namnlistor över danska judar och medverkade i deportationer till koncentrationsläger, enligt Simon Wiesenthalcentret. 481 danska judar fördes till Theresienstadt; av dessa dog 54 i lägret.

I augusti 1943 deltog Sören Kam med två andra danska SS-män i mordet på den danska tidningen BT:s redaktör Carl Henrik Clemmensen. Redaktören hade dagen före mordet kallat en dansk nazist för landsförrädare.

En av mördarna avrättades efter kriget för delaktighet i mordet, den andre mannen försvann spårlöst.

Flydde vid krigsslutet

Sören Kam lyckades fly.

Då var han löjtnant, obersturmführer, i Waffen-SS och den högst dekorerade dansken i nazistisk tjänst – bland annat med Järnkorset av första klassen, Närstridsspännet i silver, Såradmärket i silver och Järnkorsets riddartecken.

Han var även en hänförd medlem i Danmarks nationalsocialistiska arbetarparti, DNSAP. Som tack för hans trohet hade Adolf Hitler några månader innan sin död utnämnt honom till kompanichef vid regementet Germania i SS-divisionen Wiking.

Nu tog Kam sig till Tyskland och blev 1956 medborgare i Västtyskland genom en amnesti för krigsförbrytare efter andra världskriget. Han slog sig ner i ett idylliskt villakvarter i Kempten utanför München.

Inledde förundersökning

Men krigets fasor skulle komma i kapp honom.

År 1968 inledde den allmänna åklagaren i München en förundersökning om mordet på Clemmensen. Sören Kam medgav att han hade avfyrat ett "solidaritetsskott" mot Clemmensen som redan låg död på marken. Åklagaren lade ned förundersökningen tre år senare i brist på bevis.

Men 1997 hittades obduktionsrapporten efter mordet. Den avslöjade att Clemmensen träffats av åtta skott, avlossade från tre pistoler i snabb takt, medan han stod upprätt. Sören Kam förklarade då att han handlat "i nödvärn".

Clemmensens sonson, filmarenoch skådespelaren Sören Fauli, gjorde 2004 en uppmärksammad dokumentär om mordet. Han sökte upp Kam, överlämnade en chokladask och förklarade att han "förlät" honom.

Kam svarade att han "beklagade" mordet.

– För mig var det viktigt att få mannen, även om han vägrade att möta mig, att förhålla sig till min mors och min existens. Jag ville inte ha en uppgörelse med honom. Mitt mål var bara att en gång se honom i ögonen och berätta för honom att jag hade förlåtit honom, sa Sören Fauli 2004 till Kristeligt Dagblad.

Häktades i sin frånvaro

Efter filmen agerade det danska rättsväsendet igen. Den 10 december 2004 häktades Kam i sin frånvaro av en domstol i Lyngby.

Tidigare hade Tyskland inte velat utlämna honom eftersom han var tysk medborgare. Tyska myndigheter ville inte heller ställa Kam inför rätta eftersom man ansåg att bevisen mot honom var otillräckliga.

Men efter en ny EU-regel 2006 som sa att misstänkta mördare ska utlämnas mellan EU-länder blev Tyskland i princip skyldigt att lämna ut honom till Danmark.

I början av 2007 avslog domstolen i München en utlämning och menade att Kam hade gjort sig skyldig till dråp, inte mord. Därmed var brottet preskriberat, enligt tysk lag. Och den nya EU-regeln var inte tillämplig på fallet eftersom det inte rörde sig om mord.

Domstolen sa att beslutet var grundat på Sören Kams egna uppgifter.

– En olycka, som Sören Kam kallat dråpet.

Han avvisade även alla påståenden om angiveri av danska judar.

– Bara struntprat, sa han till den danska nyhetsbyrån Ritzau.

Var en fri man

Kam hade fått hjälp av högste SS-chefen Heinrich Himmlers dotter Gudrun Burwitz och hennes nätverk Stille Hilfe, som gav stöd och ekonomisk hjälp till SS-män som var på flykt eller hade gripits.

Nu kunde nazistveteranen leva vidare som en fri man, vilket upprörde många.

– Jag är naturligtvis irriterad över att det inte är möjligt att få Sören Kam utlämnad, men jag måste respektera det tyska domstolsbeslutet, sa justitieministern Morten Bödskov enligt Ekstrabladet.

Efraim Zuroff, chef för människorättsorganisationen Simon Wiesenthalcentret i Jerusalem, kämpade in i det sista för att ställa Sören Kam till svars. Den 1 april 2014 rankades Kam som nummer fem på deras lista över de mest eftersökta nazistiska krigsförbrytarna.

– Det är ett hån mot rättvisan att en person som Kam tillåts leva ut sitt liv i lugn och ro, beskyddad av det tyska rättssystemet. Han blev medborgare i Tyskland enligt en lag från Hitlertiden som ger utländska SS-män rätt till tyskt medborgarskap. Det understryker hur mycket som har gått fel i det här fallet, sa Efraim Zuroff till Expressen.

Han beskrev hur Kam senast 1995 deltagit, iförd SS-uniform, vid ett möte för SS-veteraner i Österrike:

– Kam visar ingen som helst ånger för sina brott. Att han ostraffad kan fortsätta att leva i Kempten sänder värsta möjliga budskap om vikten av att ställa nazistiska krigsförbrytare till svars för deras brott.

Men Sören Kam behövde aldrig stå till svars för några brott.

I måndags i förra veckan dog han – 93 år gammal – enligt en dödsannons i den tyska tidningen Allgaüer Zeitung.

expressen.se